Pisa 2026: Svenska elevers resultat är historiskt svaga

Svenska 15-åringar har totalt aldrig haft så låga resultat i matematik, läsförståelse och naturvetenskap i Pisa. Framför allt har resultaten i matematik och läsförståelse försämrats, medan naturvetenskap ligger kvar på ungefär samma låga nivå som i den föregående mätningen.

Det väcker en större fråga: vad kan skolan, samhället och vi som föräldrar göra för att skapa bättre förutsättningar för lärande?

Det finns förstås inget enkelt svar. Men en sak är tydlig: barns kunskapsutveckling formas över tid, och små stunder av träning och repetition kan vara en del av helheten.

Vad är Pisa?

Pisa står för Programme for International Student Assessment och genomförs av OECD. Studien mäter hur väl 15-åriga elever kan använda sina kunskaper i verkliga situationer inom bland annat matematik, läsförståelse och naturvetenskap.

Pisa genomförs återkommande och används för att jämföra kunskapsutvecklingen mellan länder och över tid.

Den senaste undersökningen är Pisa 2025, vars resultat publicerades i september 2026. Mer än 90 länder och ekonomier deltog i undersökningen.

Hur gick det för Sverige i Pisa 2026?

Resultatet visar en tydlig försämring för svenska elever.

Enligt SVT:s rapportering av Skolverkets sammanställning har svenska 15-åringar totalt aldrig haft så låga resultat i de tre huvudområdena matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Det är framför allt matematiken och läsförståelsen som har försämrats sedan föregående mätning.

Utvecklingen är inte helt ny.

Redan i Pisa 2022 sjönk Sveriges resultat i både matematik och läsning jämfört med 2018. OECD konstaterade då att mycket av förbättringen som skett mellan 2012 och 2018 hade gått förlorad.

Varför har svenska elevers resultat försämrats?

Det går inte att peka ut en enskild orsak utifrån Pisa-resultatet.

Skolans resurser, undervisning, socioekonomiska skillnader, elevers motivation, hemmiljö och många andra faktorer kan påverka hur elever utvecklas över tid.

Det är därför viktigt att inte göra Pisa-resultatet till ett enkelt argument för exempelvis mer läxor, mindre skärmtid eller en viss undervisningsmetod. Själva mätningen visar resultaten - inte en ensam förklaring till varför de ser ut som de gör.

Däremot aktualiserar resultatet frågan om hur barn får möjlighet att befästa det de lär sig.

Matte är ett område där repetition spelar stor roll

Matematik bygger ofta vidare på tidigare kunskaper. Om exempelvis multiplikation, taluppfattning eller bråk fortfarande känns osäkert kan nästa steg bli betydligt svårare.

För ett barn behöver mer träning däremot inte betyda långa extra läxpass.

Det kan istället handla om att regelbundet återkomma till sådant barnet håller på att lära sig, i en omfattning och på en nivå som känns hanterbar.

Det är också en av grundidéerna bakom Oppi.

Kan skärmtid användas som motivation för lärande?

För många familjer konkurrerar skolarbete med något som redan har mycket hög attraktionskraft: mobilen.

Oppi försöker använda den motivationen istället för att bara konkurrera med den.

Valda appar pausas under dagen och barnet gör ett kort quiz för att låsa upp nästa del av sin skärmtid.

Oppi har en adaptiv frågemotor för matematik som löpande känner av vilken nivå barnet befinner sig på och anpassar kommande frågor därefter. Tanken är att träningen ska utvecklas i takt med barnet istället för att alla barn får samma statiska frågebank.

Barnets eget skolmaterial kan bli quiz

Träningen i Oppi behöver inte heller begränsas till appens egna mattefrågor.

Föräldern kan fotografera en läxa, ett arbetsblad eller annat skolmaterial. Oppi använder sedan AI för att skapa quiz utifrån innehållet.

Det kan exempelvis vara:

• engelska glosor
• NO
• historia
• geografi
• matematik
• annat material barnet arbetar med i skolan

På så sätt kan samma mekanik användas både för nivåanpassad matematik och för repetition av det som är aktuellt i undervisningen.

En app löser inte svenska skolresultat

Det är viktigt att vara tydlig med proportionerna.

Pisa-resultaten handlar om ett stort och komplext utbildningssystem. Ingen enskild app, metod eller förändring löser den typen av utveckling.

Oppis ambition är betydligt mer konkret: att göra det enklare för familjer att få in korta stunder av lärande och repetition i en vardag där skärmar redan tar stor plats.

Om det kan hjälpa ett barn att träna lite oftare, på en nivå som passar och på material som faktiskt är relevant just nu, är det åtminstone ett konstruktivt sätt att använda en del av den tid som redan finns framför skärmen.

Vanliga frågor om Pisa 2026

Vad visar Pisa 2026 om Sverige?

Den senaste mätningen visar att svenska 15-åringars samlade resultat i matematik, läsförståelse och naturvetenskap är historiskt låga. Matematik och läsförståelse har försämrats mest jämfört med föregående mätning.

Vad mäter Pisa?

Pisa mäter hur väl 15-åringar kan använda kunskaper inom bland annat matematik, läsning och naturvetenskap i olika sammanhang.

Hur ofta genomförs Pisa?

Pisa genomförs normalt vart tredje år av OECD.

Har svenska elevers mattekunskaper försämrats tidigare?

Ja. Även Pisa 2022 visade lägre resultat i matematik än 2018.

Kan mer repetition hjälpa barn med matematik?

Barn kan behöva återkomma till tidigare moment för att befästa kunskaper och kunna bygga vidare. Hur mycket träning som passar varierar dock mellan barn och situationer.

Hur fungerar Oppi?

Oppi pausar valda appar under dagen och barnet låser upp nästa del av skärmtiden genom korta quiz. Matten anpassas efter barnets nivå, och föräldern kan fotografera skolmaterial för att skapa AI-genererade quiz.